THE CURE - LIVE!
Här kommer det handla om Cure live. Jag har sett dom sex gånger och kommer här nedan skriva lite om varje konsert. Om någon av er har sett Cure live så maila mig gärna en konsertrecension, Kort eller lång det spelar ingen roll. Har ni bilder så skicka med det. Har ni ingen scanner så går det bra att skicka bilderna på posten så skickar jag tillbaka dom så fort jag har scannat dom. "And still the hardest part for you is to put your trust in me, i love you more than i can say, why want you just belive..."


GLOBEN, Stockholm 25:e September 1992

Den här dagen hade jag väntat efter länge. Dagen då jag skulle få se The Cure live för första gången i mitt liv. Jag var nyss fyllda 18 och hade ditills inte varit på någon stadiumkonsert. Utan bara festivalkonserter. Nåväl, jag och min dåvarande flickvän Karin, min syssling Sandra och min polare Lidde satte oss i Liddes morsas bil med lidde bakom ratten tidigt denna förmidag och startade färden mot Stockholm och The Cure. Efter några timmars bilfärd var vi där. Karin har en farmor som bor i Stockholm så hos henne åt vi middag. Senare skjutsade Lidde mig, Karin plus Sandra till Globen. Skulle det bli så bra som man hade förväntat sig? Förväntningarna var minst sagt höga. Cure hade sedan tre år tillbaka varit det absoluta favoritbandet, väggarna i pojkrummet var tapetserade med Cure-affisher och biljetterna hade vi köpt över ett halvår i förväg. Hade inte konserten varit bra så hade hela min värld rasat ihop med andra ord. Gjorde den det då? Givetvis inte! Konserten var hur bra som helst. Det enda som var lite dåligt var ljudet, men det var ju Globens fel inte Cures. Konserten var nästan tre timmar lång och de körde varenda låt man som Curefan kan önska sig. Scenshowen var svinsnygg och allt var helt enkelt underbart. Cure live är en näst intill religös upplevelse. (Tror jag, jag är ju inte religös..) Publiken är andäktigt tyst varje gång mannen, myten geniet Robert James Smith talar. Folk gråter när dom sjunger med i texterna. Kort sagt: I nästan tre timmar är allting overkligt. Så när man sedan kom ut på en av Globens karga betongtrappor tillsammans med tusentals svartklädda, bleka fans önskade man att man fick vara i Cures värld för alltid, istället för i den bista fula verkligheten...
Följande låtar spelades (i den här ordningen):
OPEN, HIGH, PICTURES OF YOU, LULLABY, JUST LIKE HEAVEN, FASCINATION STREET, A NIGHT LIKE THIS,APART, DOING THE UNSTUCK, WALK, LET´S GO TO BED, FRIDAY I´M IN LOVE, END, LOVESONG, CLOSE TO ME,WHY CANT I BE YOU, THREE IMAGINARY BOYS , BOYS DONT CRY, CHARLOTTE SOMETIMES, STRANGE DAY, FOREST.


ROSKILDEFESTIVALEN, Roskilde 30:e Juni 1995


Andra året jag var på Roskilde - denna underbara festival! Flera månader innan festivalen fick jag reda på CURE skulle spela. Fan va glad jag blev! Det hade ju gått nästan tre år sedan jag såg dom på Globen. Det var ju lite konstigt att dom spelade just 95 eftersom WILD MOOD SWINGS inte hade kommit ut. Men jag hade hört att de skulle köra lite nya låtar från en kommande skiva. Det gjorde dom också. Fast hur dom lät hade jag glömt bort då äntligen "WMS" kom ut. Hur var då konserten? - Helt underbar så klart. Dom spelade på Lördagen på stora scenen när det precis hade börjat skymma. Vi var väl runt 60 000 pers som stod och väntade förväntansfullt i den danska sommarkvällen, och jag tror ingen blev besviken… Ljudet och ljuset var jättebra med tanke på att det var en festivalspelning. Jag ville att konserten aldrig skulle ta slut men det gjorde den ju tyvärr. Men jag fick höra dom flesta av låtarna jag ville höra och konserten var ganska lång Så det kan ju alla förstå att man var mer än nöjd när man efteråt knallade tillbaka till tältet för att festa vidare…
Följande låtar spelades (i den här ordningen):
WANT, FASCINATION STREET, A NIGHT LIKE THIS, PICTURES OF YOU, LULLABY, JUST LIKE HEAVEN, TRUSTJUPITER CRASH, HIGH, DRESSING UP, THE WALK, LET´S GO TO BED, A STRANGE DAY, PUSH, MINT CAR,FRIDAY I´M IN LOVE, INBETWEEN DAYS, FROM THE EDGE OF THE DEEP GREEN SEA, SHIVER AND SHAKE,DISINTEGRATION, END, CLOSE TO ME, WHY CAN´T I BE YOU, CHARLOTTE SOMETIMES, FOREST


HULTSFREDSFESTIVALEN, Hultsfred 13:e Juni 1996



Det var tidig vår och jag satt hemma och kollade på TV. En kompis ringde och frågade om jag skulle till Hultsfred. Jag svarade nej, eftersom dels hade dom flyttat festivalen från Augusti till Juni, precis två veckor innan Roskilde och dels börjar man känna sig för gammal för Hultsfredsfestivalen. Ok, sa kompisen. Han skulle i alla fall åka dit istället för Roskilde för han hade inte råd med det. Hur som helst gick jag och handlade och fick då med mig en kvällstidning i vilken det stod att The Cure skulle komma till Hultsfred! Då var det inget att tveka över. Klart att jag betalde över 700:- plus resan för att se The Cure. Ångrade jag mig? Knappast... Stora scenen på lördagskvällen, fullt med Curefans och jag hade suttit hela dagen utanför tältet och festat och lyssnat på Cure. Nya skivan hade precis kommit ut och jag stod längst fram... Allt var perfekt. Robert avslutade konserten som pågick i nästan 2 och en halv timme med orden: "See you later this year". Och visst kom dom tillbaka...
Här är då låtordningen:
WANT, CLUB AMERICA, A NIGHT LIKE THIS, PUSH, JUST LIKE HEAVEN, JUPITER CRASH, LULLABY, MINT CAR,WALK, RETURN, TRAP, FASCINATION STREET, PRAYERS FOR RAIN, IN BETWEEN DAYS, FROM THE EDGE OF THE DEEP GREEN SEA, BARE, DISINTEGRATION, FRIDAY I´M IN LOVE, LET´S GO TO BED, CLOSE TO ME, CHARLOTTE SOMTIMES, PLAY FOR TODAY, 10:15 SATURDAY NIGHT, KILLING AN ARAB, BOYS DON´T CRY, FOREST.


Efter Hultsfredsspelningen.


HOVET, Stockholm 30:e November 1996

Just det, dom kom tillbaka... Till Hovet i Stockholm. Den här konerten var om möjligt bättre än den i Hultsfred samma år. Det blev ju en lite annorlunda känsla när publiken bestod av bara solida Curefans plus att man hade hunnit lyssna in sig ännu mera på "WMS" skivan. Eftersom jag inte känner nåt Curefan i Göteborg så fick jag bege mig till Stockholm på egen hand vilket egentligen var det enda negativa med den här konserten. Jag bodde hos en gammal flickvän som då bodde i Alby. Det tog nästan tre kvart att ta sig därifrån till Hovet med tunnelbanan. Det var ju ganska trist. Jag fick dock ett inbjudningskort till en Cureefterfest fast det hade jag glömt när konserten var slut... Det var som vanligt en jättebra konsert. Det var mycket bättre ljud än på Globen -92. Det var kul att dom körde ett ganska annorlunda set som ni ser på låtordningen nedan. Jag hade fö sittplats men strax innan konserten började så sprang jag ner, hoppade över sarjen och ställde mig längst fram. Resan hem kändes inte lika lång när man var "hög" på Cure... Det här var första konserten jag har sett med Cure som inte slutade med "Forest". Men det var som sagt ett ganska annorlunda set killarna i världens bästa band levererande till sina trogna fans denna kväll.
Låtordningen:
PLAINSONG, WANT, CLUB, FASCINATION STREET, LULLABY, THE BLOOD, THIS IS A LIE, DRESSING UP, JUST LIKE HEAVEN, THE WALK, COLD, TRAP, LIKE COCKATOOS, TREASURE, NEVER ENOUGH, PRAYERS FOR RAIN, INBETWEEN DAYS, AT THE EDGE OF THE DEEP GREEN SEA, BARE, DISINTEGRATION, LOVESONG, FRIDAY I´M IN LOVE, WHY CAN´T I BE YOU, MINT CAR, GONE, CLOSE TO ME, SUBWAY SONG, GRINDING HALT, PLAY FOR TODAY, BOYS DON´T CRY, 10:15 SATURDAY NIGHT, KILLING AN ARAB.


ROSKILDEFESTIVALEN, Roskilde 1:a Juli 2001

Som alla vet så skulle ju THE CURE spela redan året innan på Roskilde men ställde in på grund av den tragiska olyckan under PEARL JAM:s konsert. Det var ju svintrist att dom ställde in eftersom man hade gått där och sett fram emot CURE hela festivalen. Samtidigt så förstår jag att dom ställde in. Nåväl, året efter kom dom tillbaka och gjorde sin enda festivalspelning det året. Dom avslutade hela festivalen och det var helt magiskt. Klockan var 22 på söndagskvällen och över 40 000 människor hade samlats framför orangea scenen för att beskåda världens bästa band live.
Det som var coolt var att dom inte körde de vanliga låtarna bara. Med vanliga så menar jag många av dom ni hittar i playlisterna här ovan. Nej, här bjöds det på en hel del långa sköna depplåtar. Ingen hitkavalkad för radiocurefansen inte. Vilket passade mig alldeles utmärkt. Det finns faktiskt inte så mycket att tillägga mer än att jag blev jävligt glad över att få höra 100 Years live för första gången. I övrigt kan jag bara säga att det var två underbara timmar, även fast jag var bakis och skulle köra hem.
Låtordningen denna kväll:
Out of This World, Watching Me Fall, Want, Fascination St., Open, Trust, Maybe Someday, Shake Dog Shake, From the Edge of the Deep Green Sea, The Kiss, End, 100 Years, 39, Bloodflowers, Inbetween Days, Just Like Heaven, A Forest


ARVIKAFESTIVALEN, Arvika 11:e Juli 2002


Tack till Roberta för bilderna från Arvika.

Helt otroligt! Var ju på Hovet ’96 och sen var det Curetorka i 5 år tills Roskilde ’01 och sen behövde man ”bara” vänta i ett ca ett år innan man åter igen fick bevittna detta underbara band. Dom spelade på festivalens första dag vid 22-tiden. Hade aldrig trott att jag skulle spela luftgitarr rygg mot rygg med en polare på en Curekonsert men just så blev det under nån låt! Att dom även denna gång körde 100 Years var såklart helt underbart! Det var runt 8000 på den här spelningen och en bättre start på en festival har jag aldrig fått. Det kördes en del lite ovanliga låtar som t.ex. Last Day Of Summer som ju är för jävla bra! Noterbart är också att dom INTE slutade med A Forest. Läste en del negativa recensioner efteråt om att CURE borde lägga av osv. Otroligt att kvällstidningarnas feta recensenter bara orkar… Läste precis samma recensioner i samma tidningar efter CURE:s spelning på Hultsfred ’96. Det här var precis som de tidigare fem konserterna jag sett, svinbra! När CURE ska lägga av avgör THE CURE, och fansen.
Låtarnas ordning då:
Out of This World, Watching Me Fall, Plainsong, The Figurehead, Open, The Baby Screams, Last Day of Summer, The Kiss, Shake Dog Shake, From the Edge of the Deep Green Sea, A Strange Day, One Hundred Years, 39, Bloodflowers, In Between Days, Just Like Heaven, A Forest, Disintegration